Dag 08 – Ett ögonblick
Ett ögonblick, så litet kan bli så stort. Från att ena sekunden inte veta något till att veta så mycket. Det var min tioårsdag, en fredag den tjugonde februari tvåtusentre. Vi bodde på kaplansgatan åtta tre trappor upp. Det var i min farmors gamla lägenhet. Vi fick ta över den när hon flyttade till hus i Järna med Begnt. Hur som helst var det fika hemma hos oss. Vi firade mig som alltid, kaffe, tårta, familj och vänner. Men en sak var lite annorlunda. När jag hade fått mina presenter av farmor och så, så tog det slut. Jag fick inget av min pappa och hans dåvarande tjej Jeanette. Jag vart inte ledsen men väldigt fundersam. Tänkte inte så mycket mer på det mer än att "jaha..". Men det tog inte många minuter innan jag fick höra. "Alice, nu vill jag och Jeanette också ge dig ett paket". Ahaa, okej vad kan det vara då tänkte jag. Han gav mig ett papper. Ahaa?? tänkte jag. Vad ska jag med det här pappret till? Läs det sa han. Jag läste det.. Två sekunder senare förstod jag att jag skulle på "skattjakt". Första ledtråden var, gå ner i källaren och kolla vid cykelstället.. Och gissa om jag tyckte dom var störda? Men okej visst. Så jag gjorde det.. Där låg min bikini och en lapp där det stod. Nu när du hittat din bikini, gå upp till vinden och kolla i trappen. Så jag lunka upp och kollade.. Där var det en resväska? Dum som jag var så fattade jag fortfarande ingenting. Men ahaa? och nu?? så hittade jag en till lapp. Gå ner till vårat ekskåp och kolla på gimmes favoritplats. Så jag lunkade ner och kollade. Där låg mitt pass och en lapp där det stod. "Gå till pappas favorit leksak" DATORN! tänkte jag. Så jag startade datorn och vad ser jag? Jo ett nytt skrivbordsunderlägg. Jag började gråta av glädje. "Grattis Alice på din tioårsdag! Se till och packa dina väskor nu för på söndag åker vi till Thailand! Det är ett riktigt ögonblick för mig.
